Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/200

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
190
¤ ) ° ( ¤



    Jamaica i mästa värdet bland frukterna af det slägtet, och kommer undertiden på borden ibland desserten: l. c. Til de nämnde Prickelpäron, eller, som Fransoserne säga, Poires piquans, hörer egenteligen Cactus Tuna L., så kallad af namnet Tune eller Tunas, hvarmed Indianerne på en sträcka i America pläga utmärka denna och flera taggiga Cacti: Dillenius Hort. Eltham. p. 395. Denna frukt beskrifves af Sloane til storleken som ett lagligt Fikon, och til färgen imellan grönt och purpur, med många fina taggar på, samt en hel hop hvita frön, liggande i ett saftigt purpurfärgadt kött, hvilket färgar mun och händer, äfvensom ock efter ätandet urinen och excrementerna: l. c. p. 149. ff. Dampier träffade den samma mörkröd, full med små svarta frön i ett rödt inkråm, som liknade tjock Sirap och färgade urinen blodröd: l. c. T. 1. p. 238. Labat fann den än grön, än åter röd på utsidan, men högröd i köttet, hvilket, säger han, när frukten gått öfver sin rätta mognad, ser ut som ett tunnt gelée, och ätes då med sked: l. c. T. 4. p. 37. 38. Dess smak fann Sloane söt och intet obehagelig: l. c. p. 150. Du Tertre förekom den somligstäds fade, somligstäds åter syrlig och nog behaglig: l. c. p. 132. Deremot tyckte Labat smaken vara angenäm och söt med en vederqvickande syrlighet: l. c. T. 5. p. 312. hvilken, säger han, äggade matlusten och gjorde just en hjertefägnad: l. c. T. 4. p. 37. Äfvenså föll den sig i Dampier s smak ganska angenäm och upfriskande: l. c. Om den ene af dessa, såsom troligt synes, träffat frukten vild, då den andre råkat på honom där växten blifvit odlad, så yppar sig snart orsaken til dess olika godhet, ty den odlade växten ger bättre frukt än den vilda: Acosta hos Sloane l. c. p. 151. Derföre kunna ock Spaniorerne i Mexico, som immerfort upbruka jorden, hafva denna frukt bättre hos sig än Indianerne därstädes, som hämta den i vildmarken: Gage l. c. T. 1. p. 177. Men behof af förfriskning kan väl göra äfven den vilda nog behagelig för en vanmägtig och matt i de heta climaten; derföre händer ock på Americanska öarne, at de på jagt stadde Européer finna denna frukt i skogarne ganska delicat och vederqvickande: De Rochefort