l. c. p. 124. W. Bayer säger om den i Peru af sig sjelf växande Tuna, at den är en ganska god och hälsosam frukt, mycket brukad där å orten at kyla och läska sig med i hettan: Reise nach Peru p. 149. ff. At den äfven är födande, kan nog ses af det Hawkins berättar om en del Indianer på Florida tracten, huru de årligen flytta til de ställen där den i mängd vankar, och endast dermed nära sig i 3 månaders tid, då de både natt och dag deraf äta, och ha den tiden sin bästa ro, samt förse sig sluteligen dermed til resekost, nemligen med sådan frukt som de torrkat, hvilket sker så, at de först öpna och kramma den samma och sedan hänga til torkning: Purchas l. c. T. 4. p. 1513. De gå lång väg til at få denna frukt, säger Alvaro Nunez, och lefva på de 3 månaderna af intet annat: Sloane l. c. p. 152. Til Prickelpäronen bör också Cactus Opuntia L. räknas: ett fruktslag, som har ganska många varieteter: Rajus Hist. pl. T. 2. p. 1467. Beskrifves af Parkinson såsom snarlik ett Fikon, besatt med taggar, färgen på en sort hvitaktig, och på en annan rödaktig eller gulaktig utvärtes, men invärtes grönaktig och röd, full med frön i ett vattigt inkråm: Theater of plants p. 1497. Den Clayton hämtade i Virginien, var på utsidan purpurfärgad: Gronovius Flor. Virgin. p. 75. Pernety säger om den som fås på öen S. Catharina vid Brasilien, at den är til formen som Fikon, har helt fina och hvassa taggar, och är gröngul til färgen, dock på solsidan röd, samt har ett blött högrödt inkråm, fullströdt med små frön: l. c. T. 1. p. 193. ff. J. Bauhinus utgifver detta inkråm för blodrödt: l. c. T. 1. p. 154. Man omtalar nog allmänt, at denna frukt, til någon liten mängd äten, i America färgar urinen röd, ja, som Pernety l. c. säger, nästan blodröd, hvilket bragt mången til häpnad, som då trodt sig pinka blod; men Höst l. c. p. 284. och Shaw l. c. T. 1. p. 294. berätta, at den i Marocco icke visar samma verkan på urinen; dock nämner ingendera, om köttet på denna senare är rödt, i hvilket fall det vore underligt, hvarföre urinen ej så väl på den ena orten skulle blifva färgad som på den andra. Höst tyckes tala om en och samma frukt-sort, då han säger, at den som i