Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/235

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
225
¤ ) ° ( ¤

Brugnons, hvilka där kallas Nectarines (*).[1] Zückert säger om Persikorna i allmänhet, at de förtjena at räknas ibland de aldraläckraste frukter (**),[2] och Duhamel förklarar dem för

den

    alla Persikor, har det mäst angenäma och välluktande kött, fint, sött och saftrikt, med vinaktig och uphöjd smak: l. c. Annars ser jag ock Violette tardive berömmas för at öfvergå de andra Persikor uti angenäm vinsmak, när den fått väl mogna: Nouv. mais. rust. l. c. De la Quintinye är också därmed ense: l. c. p. 230.

  1. (*) Nectarinerne äro, säger Parkinson, fastare i köttet än Persikor, och angenämare i smaken, hvarföre de ock med rätta mera värderas, hälst de gröna, som äro de läckraste, annars också de röda Musk-Nectarines: Gard. of flowers p. 583. Ray utgifver Nectarinerna för läckrare än de yppersta Aprikoser: l. c. p. 1513. yttrandes sig om de gröna, at de hafva den aldradelicataste smak: l. c. p. 1516. men Worlidge säger om den röda, Roman Nectarine, at den hålles för den aldraläckraste frukt som England frambringar: l. c. p. 223. och samma omdöme om de röda finner jag i Dictionary of Husbandry, Gardening, Trade &c. art. Nectarine. Detta är nog enligt med hvad Plinius säger om Persica duracina, hvilka ofelbart äro de samma som Brugnons eller Nectarines, at de ibland alla Persikor äro de bästa: l. 15. c. 12. Amatus skrifver, at desse hafva den delicataste smak, och ätas som dessert af de förnämsta Herrskaper och på de kräseligaste bord i Spanien, sedan man förut lagt dem i vin: J. Bauh. l. c. p. 166. Sådant hindrar dock ej, at ju, som Lacuna säger, många andra där i landet kunnat mera tycka om Melocoton, som är en sort Pavie: l. c. p. 160. Duhamel berömmer Brugnon violet musqué såsom helt söt, vinaktig och förträffelig til smaken: l. c. p. 29. och Liger säger, at den är den bästa kring Paris, jämte Pavie Madelaine och Pavie de Pompone: l. c. p. 173.
  2. (**) Materia alimentor. p. 238.
P