Langley, at ibland all den frukt, som man har i köken och annars til hus-provision, är ingen delicatare än Qvitten (*).[1] Ovisst likväl, om denne man haft sig den ypperlige Qvitten-sort bekant, som någre Resebeskrifvare säga sig ätit
- ↑ (*) L. c. Samma utlåtelse har också Worlidge l. c. p. 226
l. c. p. 20. Men icke nog härmed, ty den är förträffeligen nyttig til många flera smakeliga tilredningar, vittnar Parkinson l. c. p. 589. Man nyttjar den til Confiturer, säger Duhamel, til Geléer, som få namn af Cotignac, och til Liqueurer, för at kunna tilgå, då man behöfver stärka magen, och hämma diarrhéer: Tr. des arbr. T. 1. p. 202. U. Aldrovandi anförer åtskilliga smakeliga Qvitten-preparater: Dendrolog. p. 543. 553. och Rajus meddelar beskrifning på en Marmelade eller mos af Qvitten: l. c. p. 1454. Ja G. N. Schurtz ger vid handen, at den bekanta Pasta de Genua intet annat är än Qvitten-saft upblandad med såcker, samt sedan inlagd och förgyld: Material-Kammer p. 71. Alla dessa saker tillagas utan tvifvel, då behof göres, af hvilken Qvitten-sort som förekommer; men det slår väl ej felt, at ju de Portugisiske gifva bästa smaken, hvilka B. Langley, under namn af Äple-Qvitten och Päron-Qvitten, utmärker såsom de aldrabästa ibland de 6 honom bekanta Qvitten-sorter: l. c. p. 4. Dessa värderas ock mäst af alla i Provence, varandes där så stora, at de undertiden gå til 2 skålpunds vigt: Papon l. c. p. 332. En sådan stor Portugisisk sort, säger Parkinson, kan ätas rå som ett äple utan svårighet: l. c. Det måtte väl varit af samma sort som Keyssler fann i Bologna af så synnerlig storlek och god smak: l. c. p. 943. och af den plägar man där, säger Labat, göra Cotignac eller Qvitten-gelée: l. c. Man kan ej tvifla på denna och de öfriga Qvitten-preparaters utvalda smak, när så många Resebeskrifvare kunnat dervid förlikna smaken i de läckraste frukterna, Ananas, Goyave, Mammi och Pissang m. fl. såsom vi frammanföre sedt.
