Vindrufvor aldrig kunna upnå sådan ypperlig
Svetonius l. 2. c. 76. men de Rhodiska måtte väl varit än ypperligare, så vida, efter Virgilii utsaga, sjelfve Gudarne troddes älska dem på sina bord til dessert: l. c. v. 101. Nu för tiden anses Muscat-drufvorne för de bästa i Frankrike, och uptager Duhamel deraf med beröm Muscat rouge, Musc. violet och Muscat d’Alexandrie, men i synnerhet Muscat blanc, hvilken han förklarar för den excellentaste af alla sorter, när den blir fullmogen, som sällan sker i Parisiska climatet: l. c. p. 268. ff. När ock så händer, påstår de la Quintinye, at Muscat-sorterne, ehvad färg de hafva må, tilvålla sig förträdet för alla de andra drufve-sorter: l. c. p. 131. Misson utsätter ej, om den hvita sorten han råkade i Bologna var den nämnde Muscat-blanc, men den hade, säger han, admirable smak: l. c. T. 3. p. 56. I Spanien ärnå Muscat-drufvorne en förträffelig godhet: Relat. du voy. d’Esp. 1691. T. 1. p. 114. Garidel utgifver Muscats och Muscats de Panso för de aldraläckraste drufve-sorter i Provence: l. c. p. 498. och dernäst den ganska söta Clareto-sorten: l. c. p. 494. Chasselas doré är den sort, som i Paris mognar bäst af alla, och håller sig til in i Maj månad, är ljusgrön, saftrik, helt söt och excellent til smaken: Duhamel l. c. p. 265. De bästa i Marocco äro en sort Muscatell-drufvor, Bukniar kallade, stora som dufve-ägg och gula til färgen: Höst l. c. p. 283. D’Arvieux säger om de Vindrufvor, af hvilka de så kallade Panso-Russin eller Confect-Russin från Damas fås at de äro tjocka, gulaktiga, genomskinliga och af ganska angenäm smak: l. c. T. 1. p. 311. J. Mills beskrifver Damasdrufvorna helt tjocka och långa, hysande blott en enda kärne, til färgen som bernsten och til smaken förträffeliga: Praktisch. Feldvirthsch. 4. b. p. 420. De skönaste i Persien äro de så kallade Chaboni eller Kongliga drufvorne, hvilka ock äro genomskinliga och til färgen gula: Chardin l. c. T. 1. p. 314. Annars berömmas där mycket drufvorne Kischmisch, som hafva små bär utan kärnar, och äro af ganska god smak: Thevenot ferner Verfolg &c. p. 101. J. V. Ståhlin