Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/249

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
239
¤ ) ° ( ¤

godhet, få vi åtnöja oss med dem torrkade,

under,

    beskrifver dessa likaledes små, utan kärnar, och såckersöta: Büschings Magaz. 6. Th. p. 466. Men Tavernier säger blott, at de tyckas vara utan kärnar, berättandes derjämte, at de äro hvita och mycket söta, samt hetta starkt i halsen, om någon mängd af dem ätes: l. c. T. 1. p. 421. Omsider får man af Niebuhr veta, at de verkeligen hysa kärnar, men så mjuka, at de nästan intet kännas: l. c. J. Freyer förekom denna Kischmisch-sort förträffeligen hjertstärkande: Reyse door Oostind. en Persien p. 322. Man finner den skattas högt af Chineserna: Samml. Russ. G. 3. B. p. 612. och måtte den väl hållas i lika värde i Indostan, när den kunde vara med ibland de rara frukter, som Gesandterne från Usbek hade med sig til föräring åt stora Mogol: Bernier l. c. T. 1. p. 160. L. Barthema visste sig aldrig på sina resor hafva ätit sötare drufvor, än de kärnlösa i Arabien, hvilka förmodeligen varit dessa Kischmisch: Purchas l. c. p. 1493. Eljest vanka ock i Spanien helt stora drufvor utan kärnar: Bruhier l. c. p. 254. och omtalar äfven Galenus kärnlösa drufvor i Cilicien: l. c. Scaliger likaså på Madera: de subtilit. p. 562. Schober säger, at uti trägårdarna i Terki fås genomskinliga drufvor med 1 à 2 tum långa bär, nästan utan kärnar, af så ljuflig Muscatell-smak som i verlden kan finnas: l. c. De aldrabästa i Aleppo, som komma från byen Kaissy, hafva föga kärnar, äro stora, feta och saftfulla, honingsöta, tunnskaliga och öfvermåttan välsmakande: D’Arvieux l. c. T. 6. p. 394. Adanson berättar om de drufvorna på Teneriffa, som gifva Malvasir-vinet, at de hafva runda kärnar, äro små och ganska söta: l. c. p. 9. Af Schiras-drufvorna anmärker E. Kæmpfer en rödaktig sort, Sahebi nämnd, hvilken hålles för lika delicat som nyssberörde Kischmisch: l. c. p. 375. och samma värde sättes ock på Aschi-sorten: l. c. De förnämsta Ungerska sorter äro Augster, Muscateller, Meyer och Geysdutten-drufvorna, af hvilka den förstnämnda är den ypperligaste, största och tidigaste, blifvandes det dyra och rara Essentz-vinet af den samma gjordt,