Hoppa till innehållet

Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
240
¤ ) ° ( ¤

under namn av Russin (*),[1] hvilka, när de af utvalda Drufve-sorter blifvit beredde, vi så

ket

    som är det härligaste och delicataste i hela Ungern: F. Hoffman von der natur u. würkung des Ungarischen Weins uti des Gründl. Unterricht &c. utgifven af G. F. Reimmann, p. 265. När Labat var i Italien, fick han i Tivoli en sort drufvor, Uva cornuta kallad, med bär af ett lillfingers längd och tjocklek, hvita stödande på gult, hvilkas smak var svår at beskrifva, men den föll honom dock så god, at han tyckte denna sort aldeles öfvergick de bästa han ätit både i Andalusien och på Canarie öarna; den samma är, säger han, den behageligaste present man kan gifva en vän i Rom: Voy. d’Esp. & d’Ital. T. 4. p. 34. Han träffade sedan vid Narni Passarine, en sort helt små Corinte-drufvor, af admirable smak l. c. T. 7. p. 92. De vanlige Corinthedrufvor berömmas äfven såsom delicata, och åt Chandler dem på öen Zante med stor förnöjelse: l. c. p. 427. Duhamel säger om Corinthe blanc, at den är helt saftrik och har ganska angenäm sötma: l. c. p. 273. och Mills om de Svarta Corintherna, at de äro ganska söta och förträffeligen välsmakande: l. c. p. 413.

  1. (*) Om Russin skola vara nog smakeliga, så måste de vara beredde af de sötaste Vindrufvesorter, och altså förskrifvas från de varmare länder, där drufvorne hinna at tilräckeligen mogna och få sin fulla sötma. De så kallade Passerilles, som göras i Frontignan och närgränsande tract, berömmes för de bästa i Frankrike, och äro också rätt dyra, säger Bruhier l. c. p. 255. men han bekänner tillika, at de samma gifva de Calabriska och Spanska efter i godhet: l. c. p. 259. Bruyerinus säger om Provence-Russinen, at de falla sig både smärre och mindre goda än de Spanska, hvilka äro stora och rätt smakeliga: l. c. p. 502. I Tyskland får man gemenligen de större från Spanien och de mindre från öar i Medelhafvet: R. A. Vogel l. c. p. 260. Det låter sällsamt hvad Bowles säger om de Spanska Russin, at de i England kännas bättre än i Spanien, efter de af kölden crystallisera sig på ytan: l. c. p. 157.