och ansedt för en underlig begärelse at
Chineserne berättar H:r Pallas, at de äro store älskare af sötsaker: l. c. T. 3. p. 128. och J. F. Gemelli Carreri anmärker om Tatarerna i China, at de blanda up Björn-fett med honing, och äta det rått som en läckerhet: se dess Voyages around the world i Churchill’s Collect. T. 4. p. 366. Nogai-Tatarerne älska högeligen honing: Recueil des Voy. au Nord, T. 7. p. 126. och de göra kakor af malet ris och hirs, dem de steka i olja och honing: A. Olearii Beschreib. der Orient. reise p. 244. De förmögnare Bönder och Borgare i Ryssland baka en sort bröd af honing och mjöl, säger P. von Haven i dess Nye og forbedr. Efterrätn. om det Russ. rige, T. 1. p. 521. och knapt får man komma in hos någon af Wotjäkerna i Ryssland, förr än Honing och bröd framsattes til välfägnad: N. Rytschkows Tagebuch über seine Reise durch versch. Prov. d. Russ. R. p. 173. I Sicilien älskar man mat-rätter med Såcker, ja alla söt-saker, framför alt, och ingen måltid hålles utan någon söt rätt: Riedesels Reise durch Sicil. u. Grossgriechenl. p. 174. Neapolitanerne förtära ofta mera Såcker än bröd, säger H. Turlerus de peregrin. & agro Neapolit. p. 21. Plüer säger om Fruntimren i Andalusien, at de förtära mycket sötsaker, Chocolat &c. l. c. p. 514. men d’Ustaritz säger om hela Spanien, i sin Theor. du Commerce c. 94. at åtgången af Såcker til mat och drycker, särdeles Chocolat, är ofatt stor, så at bara det som går ur riket för den artikeln öfverstiger 1 million Piastrer: jfr. Savary Dict. univ. de Comm. art. Sucre. I Frankrike och England menar jag smaken för sött vara något i aftagande, ehuru Geoffroy för en tid sedan nästan var förvånad öfver den mängd af Såcker han i Frankrike såg åtgå, ej allenast til Desserterna, utan ock i köken, så at knapt någon maträtt hölls för god, om den ej var såckrad: Tr. de la Matiere med. T. 4. sect. 1. p. 415. Men P. Kalm säger i sin Resa til Norra Amer. T. 3. p. 403. at han på sina resor aldrig såg, at Fransoser och Engelsmän, vid sin matlagning, Thé- och
