förklara den Honing, som i Languedoc fås, för den vackraste och yppersta i Frankrike, i synnerhet den som kommer ifrån Narbonne, fast han ej där alstras, utan i Corbiere, 3 mil derifrån. På densamma gifver han den beskrifning, at den är helt hvit, tjock, grynig, af söt och piquant smak, samt söt och litet aromtisk lukt, som stöder på Rosmarin: l. c. T. 2. p. 161. F. C. Lesser går längre i dess Insecto-Theol. p. 347. utgifvandes den för den förnämsta i hela Europa. Men jag har hört en kännare försäkra, at Minorca-honingen har aldeles samma kännemärken, och är åtminstone lika god, om icke ännu bättre. Om den förra sorten säger Lemery, tr. des Drogues simpl. p. 482. at den blir så mycket god utaf Rosmarin-blommorna, som Bien hafva at draga på; hvilket instämmer med hvad andre påstå, at af Rosmarin blir bästa honingen: C. A.R. Synops. Stirp. indig. Aragon. p. 3. G. Cleghorn observerade på Minorca, at Bien i vårens början plägade hämta honingen på Rosmarinen, annars också på 2:ne slag Asphodelus: Beschr. der Ins. Minorca p. 302. Ehuru nu denna Minorca-honing är rätt ypperlig, så säger likväl Brydone i Voy. en Sicile & à Malthe T. 2. p. 230. det han på några ställen i Sicilien, särdeles på berget Hybla, funnit honingen ännu kosteligare, och det af de där befinteliga kryddaktiga växter, hvilka han dock ej namngifver. Men jag ser det til en del verkstäldt af P. Boccone, i dess Museo di Fisica e di esperienze p. 158. hvilken på detta berg i akt tog åtskilliga starkt luktande örter, växande där i stor mängd, såsom Satureja capitata Linn., Lavandula Stæchas L., Teucrium Chamædrys L., Melissa Calamintha L., Origanum Onites L., Cistus creticus L., Serpyllum sativum C. Bauh. Pin. m. fl. Han säger om den honing där fås, at den en viss tid på året smakar den af Pomerans-blommorna, en annan åter af Satureja capitata L. och ändteligen fram på hösten både luktar och smakar af Melissa Calamintha L. Sedermera tillägger han, at denna Honing är ypperligare än någon Honings-sort i Italien. Är detta sant, som kan vara troligt, huru kostelig måste då icke Honingen från berget Hymettus vid Athén vara, när Dioscorides l. 2. c. 75. kan sätta den
