Bien hafva ymnighet af Rosmarin eller andra tjenliga växter at draga på, blir både til smak och lukt ganska fin och förträffelig, då han deremot här i landet, hvarest Bien måste taga tilflygt til mindre behageliga växter, blifver mindre fin och angenäm, särdeles af Ljung-(*)[1] och Bohvete-blommorna, äfvensom han på Corsica och några flera orter (**)[2] skall af andra föga
- ↑ (*) Plinius anmärker l. 11. c. 16. at den Honing Bien draga på Ljungen är den sämsta honings-sort.
- ↑ (**) Honingen på Corsica har rätt länge varit i vanrykte såsom besk, hvilket Plinius l. 16. c. 16. och
vittnar om Honingen i Issiny, at den är ganska hvit och läcker: Relat. du voy. du Royaume d’Issyny p. 218. På Madagascar gifvas 4 sorter Honing, dels af Bin och dels af andra insecter, alla ganska välsmakande: De Flacourt l. c. p. 159. På många tracter i America fås Honing af ett slags små svarta Bi utan gadd, hvilken är flytande som olja, och har helt söt och angenäm smak, utan at vara fade. Så beskrifves denna Honings-sort i Cayenne af Des Marchais l. c. hvartil P. Fermin i Descript. de Surinam, T. 2. p. 301. och P. Barrere i Essai sur l’hist. nat. de la France équinox. p. 190. lägga den anmärkning, at den samma är fallen för at snart surna; men ingendera af dem kommer öfverens om färgen, hvilken väl ock lärer vara skiljaktig. Bancroft säger l. c. p. 142. at den har en liten beskhet med sig efteråt; men A. Thevet i Singularit. de la France antarct. fol. 95. b. skrifver om samma sort i Brasilien, at den är bättre än den Europeiska. U. Schmidt omrörer Honingen i Paraguay af de små Bien, som ej stickas, för ganska god: Scheeps-togten na Rio de la Plata, p. 64. och Hernandez instämmer i det samma om de små mörka Biens Honing i Mexico: l. c. p. 333. Otter i dess Voyage en Turquie &c. T. 2. p. 269. omtalar ett slags Jord-Bi i Kiurdistan, som gifva förträffelig Honing och Vax med lukt af Ambra.
