Den här sidan har korrekturlästs
angelägnaste behof (*),[1] meddelar enkannerligen uti sina ansenliga Nötter en söt och behagelig förfriskning, tjenande at stilla både hunger och törst, ty, jämte det kärnen är god och födande, hyser Nöten, innan den blifvit mogen, en tämmelig mängd af ett vatten, som är både svalkande och af angenäm smak (**),[2] hvarföre ock
- ↑ (*) Det gagn, som kan dragas af ett Cocos-träd, är mångfaldigt och redbart. Man kan deraf hafva Bröd, Olja, Mjölk, Smör, Confiturer, Dricks-vatten, Vin, Honing, Såcker, Arrak, Ättika, Läke-medel, Byggningsoch Slögde-virke, Hus-tak, Ämne at skrifva på, Mattor, Tapeter, Skepps-segel, hela Skepp, Parasols, Hattar, Korgar, Qvastar, Bågar, Nålar, Tråd, Rep, Garn til grof väfnad, Luntor, Grannlåts-saker, Nät, Stopp-blår, Skålar, Dryckskäril, Svart färg, Smedje-kol, god Gödsel, m. m. Se derom i synnerhet F. Pyrard Voy. aux Ind. Orient. Maldives &c. part. 3. p. 25. seq. och G. E. Rumphii Herbar. Amboin. T. 1. p. 16. ff.
- ↑ (**) Cocos-Nöten afviker ifrån andra Nötters art, i det hon i början hyser ymnigt vatten, som efterhand tjocknar kring inre sidorna af skalet, och förvandlas til kärne, hvilken omsider intager hela nöten. I H. van Rhede’s Hort. Ind. Malabar. T. 1. p. 3. ser jag, at denne kärne i förstone är nog tendre, söt och smakelig, blåhvit til färgen och intet oljaktig, men sedan mer och mer hvitnar och hårdnar, blifvandes då smaken stark och något oljaktig. Uti den af Labat i Relat. de l’Ethiop. occid. T. 5. införde Journ. d’un voy. à S. Thom. p. 353. beskrifves dess första utseende som löpnad mjölk, och i Rumph. l. c. p. 4. säges den se ut som is. Men det är icke i det spädare tilståndet som han mäst behagar, långt mindre sedan han blifvit fullmogen, ty då är den svampaktig med en fade sötma: Rumph. l. c. och med en stark och oangenäm olje-lukt: v. Rhede l. c. p. 4. den blir ock då så hård, at man behöfver någon möda til at tugga honom: Rumph. l. c.
