en uplyst Resande trodt sig kunna räkna dessa
utan i dess medel-tilstånd vinner den mästa tycket. Då är dess kött snöhvitt och stadigare än i ett äple: Fermin Descript. de Surinam T. 1. p. 178. eller just som i en färsk nötkärne: De la Loubere Royaume de Siam T. 2. p. 73. Då är äfven skalet, som man vet blir sluteligen hårdt som ben, äteligt, ty det är då vekt och så skört som brusk: Rumph. l. c. p. 17. eller som man äte en Chardon: Phil. à S. Trin. l. c. p. 300. til smaken som Valnötter: v. Rhede l. c. Sjelfva kärnen är i den åldern mycket välsmakande: De la Loubere l. c. p. 72. ja rätt söt och närande: C. G. A. Oldendorps Geschichte der Mission der Evang. Brüd. auf d. Caraib. Ins. T. 1. p. 187. De la Boullaye le Gouz tyckte smaken vara såsom Mandlar: l. c. p. 266. Pyrard fann den likaså hafva Mandel-smak och vara ganska god: l. c. p. 28. men hos Labat l. c. säges den hafva högre och delicatare smak än Mandlar. I E. Hessens tycke smakade den som nöt-kärnar: Ost-Ind. Reisebeschr. p. 119. i J. Nieuhoffs föll den sig mycket sötare än något Europeiskt Nötslag: Legat. Batav. ad Magn. Tart. Cham. p. 102. b. Rumphius fann den til smaken nog lik färska Hassel-nötter, men sötare, fuktigare och angenämare: l. c. Fermin förekom den såsom Nötter och Kron-ärtskåckor sammanblandade: l. c. Jag vet icke, om olika Cocos-sorter verkat sådan skiljaktig smak, hvilket nog kunnat hända, ty dessa nötter äro ej allestädes lika. Gemelli Carreri fann dem i Malacca mera tendre och välsmakande än i Goa, äfvensom ock 3 gånger större: Church. l. c. T. 4. p. 257. och J. Cook trodde sig veta, at de verkeligen genom odling förbättras: Voy. dans l’hemisph. austr. & autour du monde, T. 4. p. 259. Torde hända, at några konstgrep vid trädens skötsel kunna göra, at dessa Nötter blifva på somliga ställen mera oskyldiga at äta, än på andra: t. ex. på Maldiviska öarne, där man både förstår och vinnlägger sig om at sköta träden, kan man dageligen utan olägenhet äta Cocos-nötter i stället för bröd, hvilket ock Pyrard säger
