Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/98

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

särdeles har man både där och flerestäds i Europa en synnerlig begärelse til den lilla artförändringen, som i Florentz kallas Cantalupi, hvilken ock är den samma, som här i vårt Rike mäst och jämnast utmärkt sig för läckerhet, och minst funnits fade och vattig; hvilken äfven Pilati kände så förträffelig i Holland, at han emot den föraktade samteliga

    egenskaper framför många stora, emedan de, jämte deras fina och söta smak, pläga vara tidigare, samt bättre tåla kalla somrar och höst-vädret, utan at då förlora smaken: L’Ecole du jard. potag. p. 227. ff. Den lilla Sucrin, som l. c. anföres, synes vara den samma som J. Bauhini lilla runda Muscatell-melon, hvilken han l. c. p. 244. säger äfven kallas Såcker-melon, och vara stor som en Pomerans, ljuflig både til lukt och smak; blifvandes den samma jämväl berömd af Pena och de Lobel i deras Adversar. Stirp. p. 286. såsom mycket delicat, med lukt stödande på Desman. I China träffar man en helt liten och såckersöt Melon-sort, den man kan äta tillika med skalet, likasom ett äple: J. B. Du Halde Beschreib. des Chines. Reichs. u. der Gross. Tart. T. 2. p. 170. Men en annan liten Melon, af ett and-äggs storlek, har man i Persien, som ingen frågar efter för smaken, efter den ej är behagelig, utan för lukten, som är mycket stark och så ljuflig, at Persianerne för den orsaken näppeligen sätta större värde på någon annan frukt: O. Celsii Hierobotanic T. 1. p. 13. Den samma gör v. Linné til ett särskildt slag under namn af Cucumis Dudaim, och i Persien kallas den Schamame. Man brukar där at gå och bära den i händerna, för at altjämnt lukta på: Olearius l. c. p. 369. För samma ändamål har man ock i Tyskland, England och flerastäds i Europa varit mån om at skaffa sig denna växt uti drifhus: Design. plantar. horti A. F. Waltheri p. 133. samt J. Petiver Musei centur. 3. p. 27.och W. Sherard träffade den i Rom växande i fönstren hos åtskilliga Cardinaler: J. Raji Hist. plant. T. 3. p. 333.