mera svin än Kaniner: Catesby. e) Mus Lemmus Linn. Pennants Leming marmota eller Lappska fjälloch Lemusen ätes stundom af skogs-lappar för nöds skul: von Linné. Köttet skal smaka som Ekorn-kött. Phil. trans. abridg. Utgifvaren vet icke hvart han skal föra en art Skogs-råttor, dem Bosman säger finnas i Guinea, större än kattor, fete, läckre och begärligt ätne af Negrerne. De synas vara en art af Marmot eller rättare Cavia. De Jordråttor, som enligt Walentyn ätas af Bergboerne på Ceram, torde äfven höra til denna Artikel. Äfven de fält-råttor, som uti Recueil des Voy. Holl. sägas finnas i Masulipatan af förträfflig smak. Cavazzi och Labat omtala et slags Jord-råttor uti Angola, som både af Negrer och Européer ätas, såsom en utvald högtids-kost. Dessa kunna väl icke heller föras til de vanliga råttor, utan torde vara en art Murmel-djur, eller ock Caviæ, så framt den reglan står fast, at inge Marmotæ finnas inom Vändkretsarne.
Sedan Rått-slägtet blifvit underkastadt en så väldig partage-tractat, lärer det, som återstår, at säga om Råttor, mäst angå Hus-råttan Mus Rattus L. samt Buffons Surmulot, förbigången af v. Linné. Inge Européer äta nu mera Råttor, ej en gång de mäst sordide, ehuru de Romare fordom gödde dem för borden: Varro; och Mathiolus försäkrar dem vara smaklige. Men i nödfall, vid belägringar, o. s. v, har Råttan ofta blifvit betald med sin Styck von achten. Asiaterne däremot äta Råttor med smak, såsom Jakuterne: Gmelin. Wolgiske Kalmyckerne: Russ. Saml. Siameserne: De la Loubere, Salm. v. Goch. Tonquineserne: Turpin, Richard. Folket i Arrakan: Turpin. Desse skola, enligt Ovington, göra sig en delicieux ragout af Råttor, ormar, möss, ödlor. Et rysvärdt plåckfink! Råttor anses på Philippinerne för god mat: Churchill. Battas på Sumatra äta Råttor: Forster. Men Chineserne veta rätt värdera dessa djur. (förmodligen endast sämre hopen.) De äta dem utan afsky, och man för dem til salu på torgen: Du Halde. De göra sig läckerheter af dem:
