af öfvermåttan angenäm smak, så at den därföre nu plägar sändas såsom föräring til flera Europeiska Hof, och behagade så Brydone, under vistandet där å orten, at han trodde sig aldrig ätit bättre fisk. Jag för min del kan aldrig retas til lystnad, då jag hörer någon fet och rörig fisk-sort berömmas för läckerhet, utan faller snarare med min begärelse på den jag ser beskrifvas såsom något mager och ändock välsmakande, hvarföre jag är mycket benägen at tro, hvad Du Mont säger om Thon, (Scomber Thynnus L.) at han är den förnämste fisken i Medelhafvet, emedan han til invärtes utseende och smak mindre liknar fisk än verkeligt kött; såsom jag ock ej vil tvifla om den lilla Flundrans godhet, som man på Isle de France kallar Poule d’eau, och som De la Caille fann mäst delicat af all den fisk han där på öen fick, sägandes han om des kött, at det var grönt, samt lätt ätet och af admirabel smak. Likaså kan jag fatta förtroende för Mordichi, en liten fisk vid Goa, som beskrifves at vara rätt välsmakelig och tjenlig äfven för sjukt folk; för Perequiet i Ost-Indien, som har et hvitt och fast kött, af utvald godhet; för Liné, en liten fisk af 12 tvärhands längd, som i Natolien hålles i så stort värde, och föres torkad til salu i Constantinopel; samt för Daknas vid Marocco, på Spanska kallad Vesugo, som skal vara en god, läcker och sund fisk. Jag vil ej heller tvifla om Steinbrass, at den är den bäste fisk på Cap; eller om Cavalli, en liten fisk i America, at den är ganska god och saftig; eller om Babara, en stor fisk om 20 à 25 ℔, at den är en af de bästa i
