Den här sidan har korrekturlästs
197
¤ ) ° ( ¤
sker af en hop Negrer i Africa, som köpslaga därom sins imellan, til nog dyrt pris (*).[1]
Man
N 3
- ↑ (*) Vissa Insecters Larver, hafva, både fordom och i sednare tider, funni tälskare. De gamle Romares Cossi, voro en art Larver, som växte på ekar. Man gödde dem med mjöl: Plinius. Rhodiginus berättar, at Phrygierne och Pontierne hade samma smak. Några Africanske Nationer, såsom Hottentotter, Boshiesmän, Aethiopier, m. fl. äta ganska begärligt Biens larver, som ännu sitta uti sina vax-kakor, och hålla dem smakligare än sjelfva honungen. Larven af Silkesfjärilen Phal. Mori ätes i Tonquin af gemena folket: Richard. Äfven så sker på Madagascar och ön S. Marie: Flacourt. Chineserne äta dessa larver med mycken begärlighet, sedan silket blifvit afhärfvadt; de torka dem stundom och drifva handel med denna vara: Osbeck. Men detta alt är intet emot Indiens Palmträds Matk, eller larven til Curculio Palmarum. Då Aelianus berättar, at de Indiske Konungar stekte Matkar och åto dem såsom en läckerhet, menas förmodligen denna. Vi hafve en stor myckenhet Auctorer, som beskrifvit denna kräslighet: Charlevoix skrifver, at kort efter, sedan man afhuggit et Palmträd, kommer en Escarbot, och lägger deruti en myckenhet Matkar med horn, hvilka St. Domingos invånare sorgfälligt upsöka, såsom en ganska läcker mat, bestående af en söt fettbit, innesluten inom en vågig hinna. Brookes skrifver: Palmträds-Masken på Americ. öarna håller sig i kärnan på afhuggna Palmträn, är tjock som et mans finger, inemot 2 tum lång, ser ut som en bit Capun-fett, öfverdraget med en tunn transparent hinna. Fransoserne äta dem, stekta på et smalt träspett; när de då börja at bli heta, beströ de dem med rifvet bröd, blandadt med salt, peppar och muskot, hvilket bekläder dem med en skorpa; sedan de blifvit fullstekta, anrättas de med pomerants-saft. Fransoserne sätta högt värde härpå såsom en förträffelig rätt: Brookes, IV. p. 240. Bancrofts
