som är fetare och läckrare; har litet hufvud och svarta senor. I Hamburg plägar man först flå Ålen sedan ingnida salt och krydder i köttet, samt åter pådraga skinnet öfver honom, hvarefter han rökes och ätes spicken såsom läckerhet och kallas kulpaal: Schonefeld. Uti Erke ån i England, fås den fetaste Ål däruti landet. Men at sådant skal härröra af den fetma, som utsköljes af ullen från de kringliggande Klädes-Fabriker, såsom Leigh berättar, synes nog ovist. Man har i England fångat en Ål, 7 fot lång, 27 tum i omkrets, 36 ℔. tung, samt ur des buk hämtat 5 ℔. ister: Tyson. Ålen i Donau är fet och af angenäm smak. När man har honom innestängd, födes han med oxlefver: Marsigli. 5. Myrus, är vid Sardinien ganska smakelig: Cetti. 6. Conger, desse små Ålar upstiga i myckenhet i Engelska floderne; de äro tjocke som en gåspenne. Man kallar dem Elvers. De stiga i April före Clupea Alosa. Man äter dem med ättika och senap, eller ock steker man dem i pannor til kakor, som föras til Bristol och Bath samt räknas för synnerlig läckerhet: Volkman, Pennant. 7. Cæca. I Pisa och Viareggio, uti Toscana, fås et slags små delicat Ål, som där kallas Cieche, den Cetti tror vara Muræna cæca. Linn. Vid detta slägte kan Utg. ej underlåta at nämna den rysvärda Romerska yppigheten, som upfödde Ålar med människokött. För mindre förbrytelser dömde man slafvar til Ål-dammarna. Vedius Pollio är känd för denna grymhet. De Sicilianske Murænæ voro särdeles rycktbare för läckerhet, och fördes til Rom. I synnerhet skulle desse fångas då de voro ungstinna, såsom man ser hos Horatius Sat. 8. L. 2. - hæc gravida inquit capta est, deterior post partum carne futura. Leguat omtalar en Ål vid Rodrigo så stor, at den med möda bäres af 2 män. Anarrhicas Lupus, Stenbitaren. Des kött är hårdt och fett, samt jämngodt med Ålens: Ascanius. Norrske Bonden äter gerna denna fisk: Ström. Grönländarne äta den både kokad och torkad: Fabricius. Horrebow skrifver, at köttet smakar mycket väl. Ammodytes Tobianus, Tobis, des kött är af rätt god smak: Rieger. Pennant och Borlasc kalla den en verkeligen läcker mat. Schonefeld skrifver at Tobisen, stekt i smör, är ganska god. Tobisen fås stundom i Wermdö, men bortkastas af Skärbonden såsom odugelig.
