Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/297

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
289
¤ ) ° ( ¤

Har hårdare och tjockare kött än Hvitling, men ej aldeles så godt: Pennant. Är sämre til smaken än Cablieau: Anderson. Dock när den fås fet, är den jämngod med Torsk: Horrebow. Des kött är tort, men lättsmält: Zuckert. Fisken ätes kokad på Grönland: Fabricius; kallas i Norige, Isen.

2. Callarias, Torsk. Des kött, färskt, är sött, mört, välsmakande, särdeles de större fiskars: Schonefeld. Rieger skrifver, at Torsken är god, både kokt och stekt, i synnerhet den så kallade Skiftorsken, hvars kött faller i skifvor såsom Lax. Des kött är det sundaste och möraste, särdeles om vintren: Ascanius. Hufvudet är läckraste stycket: Horrebow. Den bästa Torsk fås vid Island och vid Travemunde: Zuckert. Fisken ätes på Grönland, både kokad, torr och halfrutten: Fabricius.

3. Morrhua, Cablieau, är, enligt Brookes, öfvermåttan god och högt värderad; hålles öfver alt för en angenäm spis: Anderson. Den Svenske Fiskaren skrifver, at Cablieauens hvita kött och lefver är angenäm för des söta och ljufliga smak. Cardanus ansåg ingen fisk för lättsmältare än denne och Torsken. Lefvern gifver ej mycket Mulli aquatilis lefver efter: Moscardi Mus. 230. Jefferys skrifver, at Cablieau är förträfflig färsk, och föga sämre, när den legat et par dagar i salt. Men fiskarne få ensamt njuta det läckraste, nemligen hufvudet, tungan och lefren. Rieger instämmer at förklara fiskens kött för löst, mört, lättsmäldt. Hufvuden äro begärlige på de rikas bord. Bernoulli berättar, at den första Cablieau, som fås om året, betalas med 1000 Gyllen. (förmodligen i Holland). Huru rikt och indrägtigt Cablieaus-fisket vid Terre-neuve är, vet hvar och en. Den därstädes insaltade fisken föres mycket til Vestindien. I Surinam anses den för nog välsmakelig, och Negrerne därstädes hålla den för en ypperlig läckerhet: Astruc. På Terre-neuves Södra sida, fås den bästa, om vårtiden: Pennant. Denna fisk får olika namn, efter beredningssättet, såsom saltad, torkad, m. m. De smärre Cablieauer, som upstiga i St. Laurentii-floden i Canada, hafva et ganska hvitt, sött och skifrigt kött. Man saltar det starkt. Det är godt, både stekt och kokt, samt ätes med olja och

tika:
T