Hoppa till innehållet

Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/316

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
308
¤ ) ° ( ¤

borde säga: drägelig. Norsens lukt är så stark at när desse fiskar af stormar drifvas på stranden i Norige och ätas af Getter, blir dessas kött genomträngdt af en så odrägelig lukt och smak, at det ej kan ätas: Pontoppidan. Egede fann Norsen vid Grönland osmaklig, men Grönländarne torka och äta den med Skälspäck.

15. Lavaretus, Sik, har et hvitt, mört och välsmakande kött, och sökes til de förnämares bord: Bloch. Hålles i Tyskland för synnerligen läcker, emedan des kött, utom förenämde egenskaper, gifver en god och måttelig näring, och är icke slemaktigt: Rieger. Holstenske Siken räknas bland de förnämste fiskar i landet: Schonefeld. Siken bör ätas strax, om den icke skal förlora i smaken: Ascanius. Men äfven Sik är af mångfaldigt olika godhet. Vi finne däraf prof i våra inhemska vatten. Hafs-Siken har främsta rumet i Utgifvarens tanka, som äger någon erfarenhet i denna del. Mälare-Siken, både färsk och insaltad, särdeles omkring Arboga trakten är mycket berömd: Fischerström. Uti Bodensee fås en så kallad Blåsik, som för hvart år får 7 olika namn, tils den blir fullväxt, då den är en ypperlig läckerhet: Wartmann. Besch. der Berlin. Gesellsch. Naturf. Freunde. 3, 186. Gråsik är en ganska god fisk: Pennant.

16. Albula, Siklöja, är, enligt Hammer, fet och läcker: har, enligt Schonefeld, löst, men sött och välsmakande kött. I Preussen hållas desse fiskar för smakeligast när de ätas så hete, som de komma från halstret: Rieger. De äro läckre, både rökte och saltade: Artedi. Utgif. har uti Delsbo i Helsingland träffat en artförändring af Siklöja, kallad Byssia, som fås vid Michaelis tiden och med skäl anses för ganska smakelig. Utgifvaren tror sig äfven böra här införa 2 arter dem von Linné förbigått, men Bloch uptagit, och hvilke gå nära Albula, nemligen. a) Salmo Maræna. En Munk skal hafva fört denna art från Italien til sjön Maduje i Preussiska Pomern: Bernoulli; men den fås nu i tvänne andra sjöar därstädes. Den hålles för en läckerhet i anseende til des hvita, möra och smakliga kött, som är fritt ifrån små ben. Denne läckre fisk föres vidt omkring, inpackad i snö, då den kan förvaras lika god i 2 månader. Är bäst om våren. Tilllagas såsom Lax,

rökes