120
Han valde middagstimmen för sitt besök, och hans föregivna ärende var att göra ärkehertigen en present av utvalt cypervin, som nyligen fallit i hans händer, och avhandla dess förtjänster i jämförelse med de ungerska och rhenska vinerna. Denna artighet besvarades naturligtvis med en bjudning att deltaga i ärkehertigens måltid, och alla bemödanden användes för att göra den motsvarande en regerande furstes värdighet. Likväl varseblev italienarens förfinade smak mera slösande överflöd än prydlighet och prakt, i den mängd rätter, varunder bordet dignade.
Ehuru tyskarne ännu hade samma krigiska och öppenhjärtiga karaktär, som utmärkte deras förfäder, vilka underkuvade romerska riket, hade de därjämte bibehållit en ej obetydlig anstrykning av deras barbariska råhet. Chevaleriets bruk och grundsatser drevos ej bland dem till den höjd av förfining, som bland de engelska och franska riddarne, ej heller iakttogo de de föreskrivna sällskapsregler, vilka hos dessa båda nationer ansågos utgöra höjden av hyfsning, och Konrad både dövades och roades, där han satt vid ärkehertigens bord, av det sorl av teutoniska ljud, vilka, oaktat högtidligheten av ett furstligt gästabud, från alla håll angrepo hans öron. Gästernas klädsel syntes honom lika narraktig, emedan många av de österrikiska ädlingarne bibehållit sina långa skägg, och nästan alla av dem buro korta, brokiga jackor, skurna, utsirade och fransade på ett i västra Europa ovanligt sätt.
Ett stort antal tjänare, både unga och gamla, uppassade i tältet, i det de emellanåt lade sig i sina herrars samtal och erhöllo kvarlevorna av måltiden, vilka de förtärde, såsom de stodo, bakom sällskapets ryggar. Gycklare, dvärgar och ministreler funnos där även till ett ovanligt antal, samt visade sig bullersammare och påflugnare, än som tilläts i bättre ordnade samkväm, och som de fingo sin frikostiga andel av vinet, vilket iskänktes i överflöd, blev deras självsvåldiga larm så mycket starkare.
Under hela tiden, och mitt under ett skrål och ett oväsen, som bättre skulle lämpat sig för en tysk ölkrog, än en regerande furstes tält, uppassades ärkehertigen med ett ända till småaktighet noggrant iakttagande av formen, som visade, huru angelägen han var, att på det strängaste vidmakthålla den rang och det anseende, vartill hans upphöjelse berättigade honom. Han åt på silver och drack sitt Tokayvin ur en
