Hoppa till innehållet

Sida:Talismanen 1916.djvu/187

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

hade verkligen börjat komma i en annan sinnesstämning, emedan hans vrede vanligen var för häftig för att kunna vara långvarig.

Läkaren betraktade honom under tiden med ett ansikte, vari förundran var blandad med ett visst förakt; ty österlänningarne hava ej överseende med dessa häftiga övergångar i lynnet och anse öppet skratt i de flesta fall såsom nedsättande för mannens värdighet och endast passande för kvinnor och barn. Slutligen tilltalade han konungen, då han fann honom sansad.

»En dödsdom borde ej utgå från en leende mun. Låt din tjänare hoppas, att du skänkt honom denne mannens liv.»

»Tag tusen fångars frihet i stället», sade Richard. »Återställ så många av dina landsmän till deras tält och familjer, och jag skall genast giva befallning därom. Denne mans liv kan ej båta dig till något och det är förbrutet.»

»Allas våra liv äro förbrutna», sade El Hakim och förde handen till sin mössa. »Men den store borgenären är barmhärtig och fordrar ej betalningen varken för strängt eller i otid.»

»Du kan ej visa mig», sade Richard, »att du har något särskilt intresse i att uppträda som medlare mellan mig och skipandet av rättvisan, vilken jag såsom krönt konung svurit att upprätthålla.»

»Du har svurit att visa nåd, lika väl som att skipa rätt», sade El Hakim; »men, store konung, genomdrivandet av din egen vilja är vad du eftersträvar. Öch vad angår det intresse, jag fäster vid denna begäran, så vet, att många människors liv bero därpå att den bifalles.»

»Förklara dina ord», sade Richard; »men tro ej, att du kan föra mig bakom ljuset genom diktade förevändningar.»

»Vare det fjärran från din tjänare», sade Adonebek. »Vet då, att det läkemedel, som du, herr konung, liksom många andra, har att tacka för ditt tillfrisknande, är en talisman, sammansatt under en viss planeternas ställning, då de gudomliga makterna äro som gynnsammast. Jag är blott den ringa utdelaren av dess krafter. Jag doppar läkemedlet i en bägare vatten, observerar den passande tiden att giva det åt patienfen, och dryckens kraft verkar kuren.»

»Ett högst förträffligt och ganska bekvämt medikament», sade konungen, »och som det kan föras i läkarens pung, skulle det bespara den karavan av kameler, som eljest erfordras