talas vid om ditt förslag, vilket jag för närvarande varken antar eller förkastar. Låt oss nu gå till rådet, tiden är inne. Du säger, att Richard är stolt och häftig; men du skall se honom ödmjuka sig, som den obetydliga ginsten, från vilken hans tillnamn härleder sig.»
Med sina tjänares tillhjälp klädde konungen sig hastigt i en mörk enfärgad jacka och kappa, och utan något annat tecken av sin kungliga värdighet, än en gyllne ring kring pannan skyndade han med ärkebiskopen av Tyrus till rådet, som avvaktade hans ankomst för att begynna sina överläggningar.
Utanför det tält, där rådet församlades, stod korsets stora baner, jämte ett annat, på vilket var avbildad en knäböjande kvinna med utslaget hår och sönderslitna kläder, som skulle föreställa Jerusalems bedrövade och sörjande kyrka, med överskrift: Afflictæ sponsæ ne obliviscaris! Med omsorg utvalda skiltvakter höllo alla lyssnare på vederbörligt avstånd från detta tält, på det att överläggningarna, vilka stundom voro av en tämligen högljudd och stormig karaktär, ej skulle nå obehöriga öron.
Här voro korstågels furstar följaktligen församlade i avbidan på Richards ankomst, och även detta korta dröjsmål uttyddes på ett för honom menligt sätt av hans fiender; flere exempel framdrogos såsom bevis på hans högmod och otillbörligt självtagna förmanskap, och även detta korta uppehåll anfördes såsom ett sådant. Man sökte styrka varandra i dessa ofördelaktiga tankar om konungen av England, och rättfärdigade den anstöt, var och en tagit, genom att giva den strängaste tydning åt de obetydligaste omständigheter, kanske emedan man var medveten om, att man för nämnde monark hyste ett slags instinktlik vördnad, som det skulle erfordras mer än vanliga bemödanden att övervinna.
De hade därför överenskommit om, att vid hans inträde mottaga honom med föga uppmärksamhet och utan vidare aktningsbetygelse, än som det kalla ceremonielet nödvändigt fordrade. Men då de sågo denna ädla gestalt, detta kungliga ansikte, ännu något blekt efter den nyss överståndna sjukdomen, detta öga, som av ministrelerna blivit kallat stridens och segerns strålande stjärna — då de erinrade sig hans bragder, som i mod och styrka nästan överträffade vad som står i mänsklig förmåga — då uppstego som en man alla de församlade furstarne, till och med den avundsjuke konungen
