Sida:Talismanen 1916.djvu/243

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
241

höllo do in sina hästar vid källan, och El Hakim bad sir Kenneth sitta av och vila sig, emedan de nu befunno sig på ett säkert ställe. De betslade av sina hästar, varvid El Hakim förklarade, att all vidare omsorg om dem vore överflödig, emedan några av hans bäst beridna slavar snart skulle infinna sig och verkställa vad som vidare vore behövligt.

»Ät och drick emellertid», sade han, och framsatte litet mat på gräset, »och var ej modfälld. Lyckan kan upphöja eller nedslå en vanlig människa; men den vise och krigaren böra förakta hennes nycker.»

Den skotske riddaren sökte betyga sin tacksamhet genom sin hörsamhet; men ehuru han av hövlighet försökte äta, kom likväl den besynnerliga kontrasten mellan hans närvarande belägenhet och den, vari han på samma ställe befunnit sig, då han var furstars sändebud och segraren i ett envig, som ett moln över hans själ, och fastande, trötthet och strapatser överväldigade hans kroppskrafter. El Hakim undersökte hans hastiga puls, hans röda, inflammerade ögon, hans heta hand och korta andedräkt.

»Själen», sade han, »blir vis genom vakande; men dess broder, kroppen, är sammansatt av grövre ämnen och behöver vila. Du bör sova, och på det sömnen må vederkvicka dig, skall du taga en dryck, blandad med detta elexir.»

Han framtog härvid ur barmen en liten kristallflaska, innesluten i ett filigramsarbetat silverfodral, och hällde några droppar av en mörk vätska i en liten guldbägare.

»Detta», sade han, »är ett av de alster, varmed Allah välsignat jorden, fastän människornas svaghet och ondska förvandlat det till en förbannelse. Det äger samma kraft som nazarenernas vin att nedfälla förhänget över det sömnlösa ögat och att lätta ett tryckt hjärtas börda; men då det användes till njutning och utsvävning, slappar det nerverna, försvagar krafterna, förslöar förståndet och undergräver livet. Men frukta ej att begagna dess kraft i nödens stund; ty den vise värmer sig vid samma eldbrasa, varmed vanvettingen uppbränner tältet.»

»Jag har sett för mycket av dina kunskaper, vise Hakim, för att sätta mig emot din föreskrift», sade sir Kenneth och intog det sömngivande medlet, uppblandat med något vatten ur källan, varefter han insvepte sig i haiken, eller den arabiska mantel, som var fäst vid hans sadelknapp, och, enligt läkarens tillsägelse, lade sig i skuggan för att avvakta

16 — Tallsmanen.