Sida:Talismanen 1916.djvu/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

62


SJÄTTE KAPITLET.

Må scenen ändras! Låt trumpeten ljuda!
Ty lejonet ur kulan drivas skall.

Gammalt skådespel.

Såsom vårt motto tillkännagivit, måste skådeplatsen nu förflyttas från Jordans bergiga vildmarker till konung Richards av England läger, vilket då var förlagt emellan St. Jean d'Acre och Askalon, samt innehöll den krigshär, varmed Lejonhjerta hoppats göra ett triumftåg till Jerusalem, ett företag, som sannolikt lyckats, om hans avsikter ej motarbetats av de däri deltagande kristna furstarnes avund, som funno sig förolämpade av den engelska monarkens »obändiga stolthet och det förakt, han visade för de regerande furstar, som, ehuru hans jämlikar i rang, likväl voro honom vida underlägsna i mod, oförskräckthet och krigiska talanger. Dylika oenigheter, i synnerhet mellan Richard och Philip av Frankrike, föranledde tvister och hinder, vilka förlamade varje kraftig åtgärd, som föreslogs av den hjältemodige, men häftige Richard, under det korsfararnes leder dagligen glesnade, ej blott genom enskilda personers bortgång, utan ock därigenom att hela trupper under sina länsherrars anförande drogo sig undan från en kamp, där de upphört att hoppas någon framgång.

Såsom vanligt, verkade även klimatet ofördelaktigt på de nordiska krigarne, och detta så mycket mer, som korsfararnes utsvävande levnadssätt, så stridande mot de grundsatser och det ändamål, vilket förmått dem att gripa till vapen, gjorde dem till ett lätt rov för den brännande hettans och den kalla daggens ohälsosamma inflytande. Till den modlöshet, som var en följd av dessa förluster, kom nu även den, som förorsakades av fiendens svärd. Saladin, vars namn står främst i orientens historia, hade av egen olycklig erfarenhet lärt, att hans lätt beväpnade skaror ej i sluten drabbning kunde mäta sig med de stålklädda frankerna, och tillika att frukta sin motståndare Richards oförvägna karaktär. Men om hans härar mer än en gång ledo stora nederlag, gav honom hans överlägsenhet i stridskrafter fördelen i de smärre skärmytslingar, som av korsfararne ofta ej kunde undvikas,