23
af föräldrarnas bekymmer och medlet att lätta dem. Hon förstod, att föräldrarnas lif blef lättare, alltsedan barnen växte upp och kunde försörja sig själfva. En efter en gingo de sin väg ut i världen. Bröderna fingo platser, och stora syster blef gift. För hvar och en, som på detta sätt kom bort från hemmet, föll något bort, som förut tyngt på föräldrarna. Och på sitt vis förstod Thora detta så, att människan har två korta perioder af lycka i lifvet, först kärlekens tid, då boet bygges, sedan ålderdomens, då boet blir tomt, och de, hvilka en gång byggt detsamma, kunna se tillbaka på mödans dagar och hvila ut. Mycket tidigt fick Thora denna uppfattning af världen, och emedan hon förstod, att rikedomen i någon mån kan förändra dessa förhållanden, kom hon äfven tidigt att värdera penningen. Det föreföll henne så enkelt, att man med den kan göra mycket godt och skänka andra stor glädje.
När hon så gick ensam kvar i hemmet, kom en ny sak, hvilken vållade henne stort bryderi. Hon tyckte sig nämligen förstå, att föräldrarna önskade henne snart gift. Ty om någon af dem doge, skulle Thora stå utan huld och skydd. Båda voro gamla, och den gamla kaptensgården
