VIII.
Gamla fru Dortha fick ej tid att grubbla
mycket öfver detta bref. Svaret afsände hon
redan i samma månad, och Thora kunde däraf
förstå, att modern måtte ha skrifvit det, nästan
omedelbart efter att hennes egen skrifvelse kom
mit den gamla till handa.
- Kära mitt lilla barn!
Mycket besvär har jag haft med, att detta ditt bref icke skulle komma för fars ögon. Du var hans ögonsten, det vet du, och allt sedan du lämnade oss, har han gått här och undrat och undrat, hur du hade det, barn. Litet eller intet har du sagt om dig själf, och jag har haft all möda med att lugna far, därför att vi på länge inte haft något bref från dig. Han oroar sig alltid för dig, som han aldrig gjort för någon af dina syskon, som ju alla lämnat hemmet. Men han har alltid varit svag för dig, som jag
