Sida:Thyren Kommentar SL kap 20.djvu/27

19

VI. K. F. 4/5 1855 och 1864 års Strafflag.

K. F. 4/5 1855, som utgör den närmaste grundvalen för Kap. 20 af 1864 års Str. L., anslöt sig, för hvad angår det allmänna tjufnadsreqvisitet, såvidt den uppdrog gränslinier mot andra brottsreqvisiter, i allt väsentligt (jfr. ned.) till lagförslagen, dock utan att försöka någon definition på tjufnadsbegreppet. Uti inbrottsbegreppet qvarstod, mot förslagen men lika med då gällande rätt, öppnande af sluten förvaringspersedel (jfr. härom Lagutsk. Bet. 1847–8, s. 52); bortförande af sådan med derpå följande öppnande bedömdes lika med inbrott. – I fråga om tjufnadens struktur förekommo större afvikelser. Den enkla tjufnaden, uppdelad i snatteri och stöld medelst en värdegräns af tio daler, försågs med en öfverbyggnad af icke mindre än fem qvalifikationsgrader. Af de ofvan sub V, a anmärkta »särskildt försvårande omständigheter» upptogs tillgrepp å marknad etc. icke såsom qvalifikation; de öfriga fallen sub a fördelades på första, andra och tredje graden (jfr. ned. Str. L. 1864); i fråga om tillgrepp af arbetare utbyttes, på Lagutskottets förslag, orden »hos hvilken han, i eller för sitt arbete, tillträde eger» mot »hos hvilken han arbetar»; till andra graden fördes äfven oloflig mjölkning och tagelstöld ur man och svans på häst, under det kreaturet gick i bet ute å mark (§ 7). De sub b nämnda fallen fördelades på tredje, fjerde (tillgrepp från strandadt fartyg etc.; tillgrepp vid allmän farsot etc.) och femte graden (kyrkostöld; poststöld); det fall, att gerningsmannen inställt sig med vapen, blef (genom Lagutskottets 1853-4 Utl. n. 48 s. 12 införande af ordet eljest framför användt) qvalifikationsgrund endast om vapnen verkat såsom skräckmedel; »ansiktets betäckning,» som i förslagen nämnts jemte dess färgning, borttogs, på Lagutskottets initiativ, från qvalifikationsmomenterna. Andra graden hade samma maximum