Sida:Tidsenlig matlagning.djvu/225

119

sid.
E) Salader och i ättika inlagda grönsaker	135—142.
203. Saladsås; 204. Hufvudsalad; 205. Bladsalad; 206, Cikoria; 207. Åkersalad, vattenkrasse, ängskrasse, trädgårdskrasse, vinterkrasse, bäckbunga, skedört, späda skott af smällblomster, ostronplantan, späda blad af lejontand, finhackad kål, m. fl.; 208. Fläsksalad; 209. Bönsalad; 210. Rödbetor och lök; 211. Inlagda rödbetor; 212. Selleri, färsk lök och rättikor; 213. Potatissalad; 214. Gurksalad; 215. Inlagd gurksalad; 216. Krassknopp; 217. Inlagda gurkor; 218. Pickles; 219. Blandad pickles; 220. Picalilly; 221. Inlagd röd (blå) kål; 222. Pickles för damer; 223. Kryddättika; 224. Saltade gurkor.
F) Blandade salader af grönsaker, kött, fisk o. s. v.	142—144.
225. Salad af kött och vildt; 226. Fisksalad; 227. Hummersalad; 228. Salad af kräftor, krabbor och fisk; 229. Laxsalad; 230. Sillsalad; 231. Schwabisk sillsalad; 232. Salad af nysaltad lax och laxöring.
VI. Fisk och skaldjur	144—179.
A) Om inköp och urval af fisk och tiden när den är bäst	144—148.
233. Kännetecken på frisk fisk, m. m.; 234. Insjöfisk: Lax och hafslaxöring, Sötvattens-laxöring, Siken, Braxen, Aborre och gädda, Ål; 235. Saltsjöfisk: Makrillstör eller Thonfisken, Sillen, Spickesillen, Brisling, Torsk, Stortorsk eller bergtorsk, Klippfisk, Torkade flundror, Kolja, Hvitling, Heljeflundra, Pigghvar, Rödspottan, Hummer, Kräftor och krabbor, Ostron.
B) Om slagtning, uppskärning, saltning; rensning m. m. af fisk	148—155.
236. Slagtning och förvaring; 237. Huru lax skall uppskäras; 238. Saltning; 239. Rimsaltning af fisk; 240. Sockersaltning; 241. Sockersaltad lax; 242. Engelsk inläggning af lax och laxöring; 243. Rökning; 244. Snabbrökning; 245. Vanlig rökt lax; 246. Stor