Hoppa till innehållet

Sida:Tidsenlig matlagning.djvu/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
59

eller intet till spillo gifvet for den dugliga och omtänksamma husmodren.

Det ser nästan ut, som om folk skulle tro att matlagning och hushållning är något som man kan lära utan minsta besvär, något som kommer af sig sjelft, likasom vanligt menniskoförstånd, det der plägar tilltaga med åren. Dottren ser modren baka bröd, koka gröt, välling, potatis, soppa och kött på ett ytterst oklokt och slösaktigt sätt, och hon vill icke sjelf göra det hvarken bättre eller sämre än mor och mormor före henne, och så har det gått från slägt till slägt. Följden häraf är, att medan man i många saker gör stora framsteg och i de flesta saker åtminstone något går framåt, så står matlagning och hushållning både hos allmogen och hos de mera upplysta, på många orter, nästan på samma punkt som i urminnes tider.

Det är först på aldra sista tiden, som läkarne fått bättre tillfälle att upplysa folket om vigten och nyttan af ordentligare matlagning. Men man får hoppas att den högre upplysning som genom välordnade folkskolor i kommande tider blifver spridd, också skall hjelpa fram detta, som hör till det nyttigaste och angelägnaste af folkets hushållning.

Enhvar bör förstå att det är något som nära rör honom, hans barn och hans hus, om hans pengar förödas, utan nytta, och om hans krafter och helsa lida, icke för det säden och köttet och mjölken och fisken som han anskaffar, är förskämd, otillräcklig eller af dålig beskaffenhet, utan emedan qvinnfolken, som skola tillaga maten, icke förstå att genom klok behandling draga full nytta deraf. Doktor Hoeg, som vid sina resor, såväl i kusttrakterna som i det inre af landet (Norge), har haft bästa tillfälle att lära känna folkets hushållning, säger i sin skrift om helsovården bland allmogen:

»I de flesta fall är det verkligen brist på kännedom om rätta behandlingen af förhanden varande födoämnen, som gör dessa otillräckliga. Mjölken får blifva så gammal att den blir hårdsmäldt och föga närande, äggen kokas så stenhårda att de nästan äro omöjliga att smälta, och kött och fisk behandlas ej heller på rätta sättet.»