Sida:Tidsenlig matlagning.djvu/66

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

60

Allt detta visar mer än tillräckligt huru nödvändigt det är för vårt folk, att också i hvad som rör dess lekamliga välbefinnande, ledas på rätta vägen genom undervisning och godt föredöme. Det säger sig sjelft att detta bäst sker genom qvinnan, som sköter hushållet och matlagningen. Angående qvinnans ställning bland folket, samt angående något af det som är att göra i denna sak och hvad man deraf kan vänta sig, vilja vi här upptaga följande ur doktor Hoegs, egentligen för kustlandet utgifna skrift om helsovården.

»För qvinnans undervisning i en husmoders kall, har man i vårt land, som i många andra, ja kanske i alla länder, ingen allmän skola, och det torde vara mycket svårt att få en sådan i gång. Men en husmoders ställning kan vara kinkig nog, hennes pligter äro alltid många och stora, och skall familjen hafva någon trefnad, få de icke försummas. Huru förvärfvar sig den unga flickan, innan hon träder i äktenskap och blir husmoder, nödvändig kännedom om sina pligter och likaså nödvändig öfning i deras uppfyllande? Jo, naturligtvis genom att vägledas af en moder eller matmoder; men om nu ingen af dessa rätt känner sina pligter eller förstår att rätt utöfva dem? Ja, så är det troligt att den unga flickan blir en oduglig husmoder, och att den rätta trefnaden kommer att fattas i hennes hushåll. Nu är det, dessvärre, blott alltför säkert, att husmödrarne i många delar af landet rätt illa förstå sig på hushållningen; de äro således dåliga uppfostrarinnor för de unga flickorna. Jag träffade en gång på kustlandet en ovanligt klok och upplyst gårdsegare; han skötte sin åker och äng väl, men någon trädgård hade han ej, oaktadt han villigt erkände att en sådan kunde vara mycket fördelaktig. På min fråga om orsaken dertill, svarade han, att det ej kunde vara hvarken honom eller någon annan der i trakten till minsta nytta att lägga ned arbete på odlingen af kål och andra trädgårdsväster, emedan husmödrarne ej det minsta förstode sig på att använda sådana saker i hushållet. Nu är det känd sak, att man icke genom något slags jordbruk kan draga så mycken vinst af ett tunnland jord, som genom att odla trädgårdsväxter derpå; men mannen hade rätt,