Någon undersökning, företagen i ändamål att besvara just de frågor, som här uppställts, känner jag ej. Strödda uppgifter om desamma finnas däremot i mängd i framställningar, som beröra gotländska förhållanden.
Bland sådana uppgifter nämner jag först de sagoartade om Visby uppkomst. Den viktigaste och mest utbredda sagan härom är den om Vinetas undergång och befolkningens öfverflyttning till Visby. Denna saga förekommer dels i den versionen, att Vineta gick under genom inre tvedräkt och yttre fienders öfverfall, dels i den versionen, att staden sjönk i hafvet. Den förste af mig kände skriftställare, som nämner härom, är Albertus Krantzius (Wandalia, Köln, 1519, Lib. II, c. XX). Han synes vara upphof till den första versionen. Den andra versionen återgifves mig veterligt först hos David Chytræus (Vandalia, Rostock 1589, s. 148 ff.). Hos senare författare förekommer sagan ofta och synes ha varit mycket utbredd. Giesebrecht (Wendische Geschichten, Berlin 1843, B. 2, s. 127 ff.) behandlar den som en pommersk folksaga och framställer äfven en gissning om dess innebörd. — För frågan om Visby stads uppkomst synes mig denna saga ej ha någon annan betydelse än att den möjligen bidragit att utbilda traditionen om stadens höga ålder. De flesta, som stödt sig på denna saga, ha nämligen förlagt händelsen i densamma till 800-talet. —
I den historiska diskussionen om Visby stads uppkomst har Odhner (Bidrag till svenska städernas och borgareståndets historia före 1633, Upsala 1860, s. 13 f.) gjort det förnämsta inlägget. Enligt honom uppväxte under 11:te och 12:te århundradena Visby till en betydande handelsort. Det gotländska stadssamfundet blef genom beröringen med tyskarna tidigare än i andra svenska städer
