ett eget rättssamfund, det tyska uppstod i slutet af 12:te århundradet genom en större tysk inflyttning, det fick en egen kommunalförfattning efter tyska mönster, hvari gutarna till en början ej deltogo, det följde egna lagar och ordnade sin styrelse i öfverensstämmelse med moderstädernas. Först vid medlet af 1200-talet sammansmälte de tyska och svenska samhällselementen till ett enda rättssamfund. Påpekas bör, att Odhner framställer detta under hypotesens form.
En tysk forskare, Höhlbaum (Die Gründung der deutschen Kolonie an der Düna, i Hansische Geschichtsblätter [H. Gbl.] 1872 s. 47), framlägger den gissningen, att det tyska stadssamhällets grundande i Visby utan tvifvel hör till den tjuguåriga period, som ligger mellan Lübecks grundläggande 1143 genom Adolf II och utfärdandet af Henrik Lejonets privilegier för gotländingarna 1163. Det gotländska fanns förut, sedan huru länge nämner han ej.
Några bestämdt formulerade hypoteser härom har jag hos senare författare ej funnit. I den rika litteratur, som behandlat hanseförbundets uppkomst, har däremot ett närmare preciserande af den tyska stadsmenighetens och de tyska gästernas ställning till hvarandra i Visby försökts, liksom äfven den tyska kolonibildningens betydelse för hanseförbundet klargjorts. Redan 1828 framlade J. M. Lappenberg i Berliner Jahrbb. f. wissensch. Kritik, Febr. s. 291 ff., sina antydningar om hanseförbundets uppkomst genom dels enskilda köpmäns sammanslutningar i utlandet dels nordtyska städers förbund i hemlandet. I sin Urkundliche Geschichte des Ursprunges der deutschen Hanse [Urk. Gesch.] preciserade och motiverade Sartorius närmare dessa åsikter. Sartorii arbete utgafs 1830 i Hamburg af Lappenberg, som försåg det med en viktig inledning och beriktigande noter. I detta arbete framhäfves de tyska
