att för biskopen i Linköping presentera en kandidat[1]. Troligt är därför, att denna kyrka byggts med ändamål att företrädesvis vara de tyska gästernas. Vilseledande är det då att kalla den tyskarnas kyrka[2], såsom om den var alla i Visby befintliga tyskars enda kyrka och som om Maria församling var tyskarnas församling, under det att gotländingarna bildade de öfriga menigheterna. Maria församling bestod troligen 1225, när kyrkan invigdes, af en ny grupp af »på Gotland stannande tyskar», hvilka med tiden tillväxte i antal och blefvo de »parrochiani», som enligt hvad vi ofvan sett valde den ene kyrkoherden. Denna grupp var blott en ny aflagring af den väldiga främlingsflod, som denna tid drog fram öfver Gotland[3]. Då just vid den tiden de tyska gästernas gamla gillesorganisation ramlade sönder och nya former skapades (se därom ofvan, s. 76), inpassades de nya förbundsbildningarna i den nya församlingsorganisationen[4].
- ↑ Se påfvebullorna af 1253 (DS., I, n:o 413) och af 1268 (DS., I, n:o 529).
- ↑ T. ex. Reuterdahl, Sv. Kyrk. Hist., II. I, s. 171 och H. Hildebrand, Visby och dess minnesmärken, s. 98.
- ↑ En undersökning af, hvilka församlingar i Visby varit tyska eller åtminstone öfvervägande tyska, vore önskvärd. Jag kan dess värre ej inlåta mig därpå, då tillräckligt material till en sådan undersökning saknas mig.
- ↑ Med denna förklaring af förhållandena blir tolkningen af ett ställe i biskop Bengts förut omnämnda bref (DS., I, n:o 231) klar. I fråga om rätten att utvälja grafplatser i Mariakyrkan säger biskopen om de tyska borgarna: “De Burgensibus, si ibidem eligerent sepulturam, ne fiat in præjudicium aliorum Sacerdotum, sic statuimus, ut Accito sacerdote Parochiali, et Testibus Ydoneis“ o. s. v. Med dessa burgenses måste förstås
vniuersitatem mercatorum theuthonicorum ad eandem ecclesiam pertinencium“ i deras rätt att välja kyrkoherdar.
