artikel var det? Sannolikt den, som Lübeck insatt om appellationen (se ofvan, s. 93). Och hvem hade utplånat denna? Närmast till hands ligger, att Visby gjort det. Riga frånsäger sig åtminstone all delaktighet däri. Utan tvifvel hade Lübeck kunnat misstänka Riga. Det hade, som vi sett, jämte Osnabrück öppet ställt sig på Visby sida. Men Riga hade 1298 kommit i delo med Tyska orden (se därom Livl. UB., I, Reg. 649 och Koppmann, H. R., I, s. 32). Det ansåg nu Lübecks bistånd förmånligare än Visbys. Troligen ville det därför rentvå sig från den nämnda misstanken. — Visby hade sålunda utplånat artikeln. Det dref sin opposition däremot så kraftigt, att Lübeck 1299 fann sig föranlåtet att modifiera sina anspråk[1]. Och af urkunder, som röra angelägenheter i Novgorod, finna vi, att Visby en lång tid häfdade sin ställning bredvid Lübeck[2]. De båda städerna delade makten, men visbysällskapet var det ej mer tal om.
Detta om appellationen, den ena af de angelägenheter, som här ofvan (s. 91) åsyftades. Den andra var frågan om främlingssällskapets sigill.
I den nämnda relationen från 1299[1] omtalar samma Dortmunds sändebud: »Placet etiam civitatibus, quod in Gotlandia non habeatur sigillum, quod sit communium mercatorum, cum illo namque sigillari posset, quod
- ↑ 1,0 1,1 Se H. R., I, n:o 80, där Dortmunds ombud i en relation till sina myndigheter berättar, att Lübeck endast velat få rätt att i tvistiga fall förklara Novgorods skrå. Jfr Koppmann, H. R., I, s. 32.
- ↑ Se t. ex. H. R., I, n:o 387.
ämbetsbruk i Riga och som där sedan förvarats. Hans skäl därför finner jag ej bevisande. Dessutom uppstår genom denna tolkning svårighet med förklaringen af hvem som utplånat den ifrågavarande artikeln och att detta skett utan rigamyndigheternas vetskap och begifvande.
