Hoppa till innehållet

Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/134

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 111 —

konungamakten. Jag vill ur denna synpunkt referera det hufvudsakliga af urkundens innehåll.

Att landsbygden misslyckats framgår först och främst

    icke i och för sig, utan emedan det utförts förutan kungligt tillstånd (irrequisita regia maiestate). Om de blott förskaffade sig ett sådant, så kunde de både få »tänka på» och arbeta på murens förstärkande. Och ett sådant tillstånd hade de — enligt de sagda annalerna — fått, när konungen förmedlade fredsslutet mellan de stridande. Det är då också naturligt, att underhandlarna vid uppgörelsen mellan borgarna och konungen icke behöfde förbehålla sig rätt att bygga vidare. Hvad det tredje skälet ankommer så hade nog Visby som stad »en längre tid bortom 1288» lika mycken lifskraft som någonsin före sagda år. Visserligen är det sant, att konkurrensen mellan Visby och Lübeck redan var i full gång och att den förstnämnda staden allt mer och mer bestreds sina gamla rättigheter att vara ledare, när det gällde de menige köpmännens jurisdiktion, administration o. s. v., men på den materiella blomstringen inverkade det icke förrän småningom och senare. Det torde dessutom kunna ifrågasättas, om icke just det lyckliga kriget med de rika och i handeln konkurrerande landsborna (se inledningen) åstadkommit ett slags konsolidering af stadssamhället som sådant, om också dessa icke i fredsslutet — såsom Strelow berättar — måst bekväma sig till att hjälpa borgarna med murarnas förstärkande. — Hvad slutligen rundbågarnas förekomst angår, så synas de mig bevisa föga, då i ett byggnadsverk utan pretention på en genomförd stil det naturligtvis icke fanns något som hindrade, att ett äldre byggnadselement begagnades bredvid ett yngre. — Till den kraft och verkan det hafva kan vill jag ock mot Hildebrands hypotes, att den gamla muren skulle ha byggts vid 1200-talets början, anföra Brunius’ utsago om denna murs tillkomsttid: “Då flera af berörda (stadens) kyrkor haft torn, hvilka tillkommit för att begagnas till försvarsverk, och några af desamma påtagligen härröra från första hälften af trettonde seklet, så måste den första ringmuren uppstått något efter berörda tid.“

    Att för öfrigt ingå på någon granskning af de olika murdelarnas tillkomsttid ligger utom ramen för detta arbete. För undvikande af missförstånd vill jag endast tillägga, att jag icke anser Strelows bestämda årtal för murbyggnadsarbetet efter 1288 tillförlitliga.