hypoteser om det äldsta tillståndet i Visby[1], så är nödigt att med några ord angifva brefvets historiska förutsättningar och dess hufvudsakliga innehåll.
År 1143 hade Lübeck grundats, i det att grefve Adolf II af Schauenburgarnas ätt i stället för den (1138) förstörda handelsorten kring det gamla hertigliga residenset[2] uppbyggde en ny stad vid Traves och Wachenitz’ sammanflöde[3]. Genom sitt gynnsamma läge blef denna snart en farlig rival till Henrik Lejonets förnämsta handelsplats i dessa trakter, det gamla Bardewik. Henrik gaf sig därför ingen ro, förrän han fick Lübeck i sitt våld. Detta lyckades honom 1158[4]. Med synnerlig energi arbetade han på att skaffa den nya eröfringen allehanda förmåner och hade därvid ett öppet öga för de samtida företeelser, som kunde tjäna hans mål. Omständigheterna voro honom gynnsamma.
Bland de städer, som af allt att döma varit en af de förnämsta, om ej den förnämsta vid Östersjön och utgjort en knutpunkt för österns och västerns handel, var det gamla Slesvig eller Hedaby[5]. Kort innan Henrik kommit i besittning af Lübeck, hade emellertid denna stad fått en svår knäck genom den plundring, som danske konungen Sven Grade anställt därstädes, hvarvid bl. a. några ryska
- ↑ Se Koppman, H. R., I, s. XXVIII, Höhlbaum, H. Gbl. 1872, s. 47 ff.; Schäfer, Die Hansestädte, s. 41; H. Hildebrand, Sv. Med. I, s. 635 m. fl.
- ↑ Helmold, I, c. 36.
- ↑ Helmold, I, c. 57.
- ↑ Helmold, I, c. 85.
- ↑ Se Othars och Wulfstans resor (Ant. Russ., II, s. 467), Vita
Med., I, s. 635. Henriks egen urkund säger precis motsatsen (se ofvan anm. 1).
