Hoppa till innehållet

Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/150

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 138 —

hvarefter han emottog alla de slott, som af Engelbrekt voro inkräcktade och icke förstörda.

Nordens förening var således åter upplifvad; men redan var grunden laggd till de tvistigheter, som en gång skulle för alltid skilja Sverige derifrån. Afsigten att af trenne Rikens inbyggare skapa ett enda folk kunde icke mer utan svårighet vinnas, sedan Eriks planlösa regering

    förestod allt hvad som egenteligen hörde till Regeringen. Marsken var dervid likasom hans biträde, och hade på sin del den verkställande makten jemte befäl öfver krigsfolket. Det var bruket, när dessa höga Embetsmän insattes i sin värdighet, att Konungen öfverlemnade åt Drotset ett svärd, och åt Marsken en staf hvarpå en gullring hängde. Förmodeligen lärer det äfven varit brukeligt att de utnämnde personerna skulle i början vägra att emottaga den nåd dem visades, ty hvarken Christer Nilsson eller Carl Knutsson visade eljest något prof af sjelfförsakelse.