Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/156

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 144 —

äfven fred med Hansestäderna, som återfingo sina förra privilegier.

Vi hafva förut anmärkt huru Eriks afsigter att förtrycka Adeln lyckats i anseende till mängden, men tillika medfört den naturliga verkan att några få slägter dragit alla landets rikedomar till sig; anmärkom äfven de särskilta fördelar som Aristokratien i Sverige förstod att draga af Engelbrektska resningen. Det var kanhända nödvändigheten mer än böjelsen, som tvingade de rikare att deltaga i denna insurrektion, men de hade nu funnit möjligheten att inskränka Konunga-makten, de hade lärt att en enda person kunde föreskrifva lagar för alla de öfriga; det återstod endast att ingen utom Rådet kunde blifva hufvudman vid ett nytt utbrott. Til den ändan öfvertygades allmänheten att de missbruk hvaröfver man klagat alldrig uppkommit, om Riket haft en Drots och en Marsk, hvilka Embeten endasttillsat-

tes