Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/190

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 178 —

Carl Knutsson hade under denna tiden icke försummat de tillfällen Erik lemnade honom att befästa och öka sin makt; han var nog lycklig att i Christer Nilsson finna en medtäflare, som hade mer inbillning än förstånd, och som kanhända endast verkställde de planer hvarigenom Marsken ville fälla honom. Utgången deraf blef den, att Carl Knutsson utnämndes till Riksföreståndare med nästan Konungslig makt, och Drotset förklarade sig för Erik. Denne Konung hade ännu icke blifvit af Svenska Ständerna afsatt, hvarken Riksföreståndaren eller Svenska Rådet hade ännu uppsagt honom trohet och lydnad, och Thronen hade således icke blifvit förklarad

    Det bör likväl anmärkas, att när man väckte den frågan, om icke Rikena alltid borde blifva under en och samma Regent, undveko Svenskarna att gifva något svar derpå, under den förevändningen att de icke hade fullmakt att yttra sig deröfver; både Drotset och Marsken voro likväl närvarande, jemte flera af Rådet.