sina medborgare, och glömde att några afsigter kunnat vara driffjedrarne till hans nit. Han gjorde ett slags redovisning för de Krono-inkomster han uppburit under sitt Riksförestånderskap, och båda partierna funno att han använt dem till fäderneslandets bästa. Samma eftergifvenhet mötte honom då han klagade öfver den skuld hvaruti han råkat genom sitt vigtiga embete; man bad honom endast sjelf utsätta det skadestånd han fordrade, och då han uppgaf de villkor som Christoffer föreslagit honom, beviljades de utan svårighet. De närvarande Herrarna gingo dessutom i borgen för en fullkomlig förgätenhet af hvad som kunnat hända under Riksföreståndarens styrelse. Efter dessa förberedelser kallades Christoffer af Svenska Rådet att emottaga den lediga Thronen; man uppsatte de förbindelser, hvilka han förut borde underskrifva, och dessa skickades honom tillika med underrättelsen om valet.
På en gång måste nu Christoffer
