Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/228

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 216 —

varit ensam i besittning, delades nu af Holland, Flandern och England, och den frid, som återgaf dem sina förra friheter, kunde icke förekomma den täflan, som en gång var väckt, och hvaraf Nordiska Regeringen icke kunde undgå att inse nyttan. Men Christoffers afsigt var icke mindre, an att genom Lybecks eröfring beröfva Hanse-förbundet sin förnämsta styrka; han hade länge hyst detta förslag, och till dess verkställande förbundit sig med åtskilliga Tyska Prinsar; men emedan några af de mäktigaste vägrat ingå deruti, hade det hitintills blifvit uppskjutit. Christoffer var nu färdig att sjelf utföra hvad han önskade, och Engelska och Bataviska Nationernas djerfhet att handla på Island och Finmarken, hvilket äfven genom ingångna öfverenskommelser blifvit dem nekadt, lemnade honom en ny utväg att öka sina tillgångar, då en mängd af fartyg, som tillhörde dessa Nationer, infunno sig i