Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/257

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 19 —

händer. Carl hade således förgäfves bekräftat den öfverenskommelse som Trollen sjelf öfverfört till honom, och gifvit befallning att Öland och Borkholm skulle öfverlemnas åt Erik; de nya troppar, som under Grens befäl skulle taga Gottland i besittning, funno snart nya fiender att bekriga. Christjern hade skickat Olof Axelsson (Tott) med en ansenlig flotta att taga Wisborg i besittning, och sjelf gjorde han ett inbrott i Småland att på den sidan syslosätta Carl. Det sista försöket misslyckades, men Eric afträdde Wisborg, och gick ombord på Danska flottan, följd af sin kära Cecilia och medförande sina skatter[1].

  1. Han hade tillbragt tio är på Gottland, och lefde ännu tio år i Pomern. Några häfdatecknare hafva påstått att han misstrodde de Danska och derföre hemligt smög sig ifrån dem, men andra försäkra att de förde honom till Rügenwalde, der han dog, 74 år gammal. De sista åren