Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/262

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 24 —

en förening med Sverige mera naturlig än en med Dannemark; de hade redan skickat sina fullmäktiga till Bohus för att hylla Konungen af Sverige, och Carl infann sig i Norige på deras begäran. Här möttes han af utskickade ifrån flera Rikets landskaper, och ett nytt Konungaval anställdes. Utom Carl sattes ännu tre på förslaget: Christjern, den afsatte Erik af Pomern, och Sigvard Jonson, Grefve af Orkadiska öarna. Carl blef omsider enhälligt utropad, och korrt derefter krönt i Trondhem af Ärkebiskopen, då han gaf en försäkran af nästan lika innehåll med den Christjern förut gifvit[1]. Men de Norrska stannade icke härvid. De skrefvo ett bref till Konungen i Dannemark, berättade honom sitt beslut och förklarade att de aldrig ville hafva någon

Dansk
  1. Han blef utropad den 21 October och krönt den 23 Nov. 1443.