Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/270

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 32 —

de mäktigaste i ståndet, hvaraf de flesta hade ingen tillgifvenhet för Carl. Den plan som han anlaggt med likaså mycken tilltagsenhet som konst, saknade icke heller framgång. Carl tvingades att samtycka till det mesta af hvad man beslutat i Halmstad, men blef i hemlighet underrättad om Rådets afsigter på högsta makten och fann en utväg att tillintetgöra detta förslag. Emedlertid uppsattes afsägelsebrefvet på Norrige i hans egen närvara, och han måste underskrifva det. Förmodeligen trodde han likväl att han kunde förvara sina påståenden genom vissa förbehåll, emedan han blott afsade sig Norriges krona, så vida inbyggarne sjelfva ville upphäfva sina förbindelser, och Sverige ingenting förlorade dervid; men han ville alldeles icke afstå ifrån rättigheten att kalla sig Norriges Konung. Dessa förbehåll, som tjenade Carl till ingenting, blefvo en