Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/305

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 67 —

något[1]. Allmänhetens missnöje väcktes emedlertid mest derigenom att större delen af dessa penningar, så väl som Carl Knutssons efterlemnade skatter, fördes ur Riket.

Kanske skulle likväl de författningar, som, under denna styrelsen, togos till Sveriges bästa, hafva godtgjort den mindre noggranhet Konungen visat i uppfyllandet af sina löften, kanske skulle den större trygghet som utvidgandet af hans länder förskaffade Norden, med tiden, mångfaldigt hafva ersatt de större beskattningar, som tryckte inbyggarne. Allmänheten

  1. Efter de underrättelser en samtida författare, i Rimkrönikan, gifvit oss, voro dessa lån af ganska olika summor, och ända ifrån 10 mark. Men utom de som upptogos af enskilta, gjordes andra af kyrkor och kloster. Således lånte Christjern af Wadstena kloster den summa, som Erik af Pommern nedsatt der för inrättningen af ett så kalladt Collegium.