Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/312

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 74 —

Christjern, i afsigt att tillfredsställa presterskapet och mildra sin förbrytelse emot det Romerska Majestätet, hade klagat på Ärkebiskopen inför några af sitt Råd, och påstått att han endast låtit fängsla honom såsom upprorisk Vasall, sökande att få Jöns Bengtsson ansedd som verldslig embetsmän i anledning af de förläningar han anförtrodt honom. Han hade kallat Kanikerna ifrån Upsala, Strengnäs och Vesterås att vara domare i detta mål; och då denna andeliga domstol icke vågade att fälla något utslag hade hela Rådet blifvit samladt. Men de skäl hvarmed Prelaten försvarat sin oskuld hade på alla ställen blifvit gillade, åtminstone i tysthet, och Konungens föresats att föra honom till Dannemark, bestriddes på det högsta. Största delen af Rådet, och

    uppfyllt största delen af Europa med sina tjenare, röja icke sällan, i sina berättelser, en oväntad okunnighet om hvad som föreföll i Norden.