Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/351

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 113 —

Svenska fästen, som Christjerns medhållare innehade, fingo icke angripas. Om Konungen i Dannemark väntade en lycklig utgång af dessa underhandlingar, hade han äfven väpnat sig med en fruktansvärd styrka för att understödja dem. Han hade använt hela vintern att samla krigsfolk, Vendiska städerna hade försett honom med hjelptroppar, och vid medlet af sommaren anlände han sjelf till Svenska kusterna med en flotta af sjuttio skepp. Efter ett korrt vistande vid Kalmar, fortsatte han resan till Stockholm, fruktande kan hända att förlora tiden om han följde det rådet att först återtaga Gottland från Ivar Axelsson. Anländ till Sveriges hufvudstad uppförde Christjern sig med en statsklokhet, som man på Svenska sidan bemödade sig att likna. Han utsatte flera möten, och utgaf lejdebref dertil; han erböd sig att betala hvad han lånt; föreslog att genom en ordentelig rättegång låta döma öfver de klagomål, som kunde göras emot