Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/372

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 134 —

bortskänkas, utan vägrade att erkänna en Konung, som icke ägde mera rätt till dess land än den en annan Regent behagat gifva honom.


    Ducater, utom mycket annat. Påfvens gåfvor bestodo isynnerhet i reliker och dylika helgedomar; men likväl voro några af värde, och han bestridde tillika omkostnaden för Konungens uppehälle under det han vistades i Kyrkostaten. De skänker Christjern medförde voro icke heller dyrbara, utan sådane som en vanlig Pilgrim kunnat föra. De bestodo i sill, stockfisk och hermlins skinn; men han ersatte bristen i sina gåfvor genom uttrycket af en vördnad, som Rom föga mer kunde hoppas af någon regerande. De helige fäderna funno sig så smickrade, både af sjelfva händelsen, och af den underdånighet Christjern visade, att man icke allenast lät sätta en inskrift öfver den porten hvarigenom Konungens intåg skedde, utan ock slog en medalj deröfver. (Mallet. Hist. de Dannemarc.) Resan till Rom företogs 1474 och intåget der hölls den 6 April.