ståndaktighet röjde Christjern under Påfvarne Nicolas 5 och Calixtus 3, som envisades att tillsätta en Ärkebiskop i Norrige, emot Konungens och Norrska presterskapets vilja; han skref till den helige Fadren flere alfvarsamma bref, och begärde af Konungen i Frankrike en afskrift af den ryktbara pragmatiska sanctionen, hvilken han sedan införde i sina stater. Emot Roms betjenter visade han icke alltid den blinda lydnad, som tidehvarfvets mörker underhöll hos Allmänheten. Då påfveliga Legaten Marinos de Fregreno kom till Norden, för att äfven der idka den indrägtiga aflatshandel, som öpnat en så rik källa för Roms vinningslystnad, måste han betala till Christjern 8000 Mark för rättigheten att i Sverige och Norrige få sälja syndernas förlåtelse, och tillika lofva
sigillerna voro tagna derifrån, befallte han att den skulle rifvas sönder i en af Ständernas allmänna sammankomster. Sedan utgaf han ett förbud emot alla våldsamheter.
