och att han hellre valde underhandlingar än blodsutgjutelse. Hans frikostighet, och det system han följde att underhålla ett parti, gjorde att han nästan alltid var i behof af penningar, och icke alltid nogräknad om sättet att samla dem, blott det icke skedde genom uppenbara våldsamheter. Under Christjern den förstes regering tillväxte Dannemark i inre styrka och yttre anseende. Med de flesta Europeiska Furstar stod han i någon förbindelse. Hansestäderna måste alltid vara färdiga att understödja hans afsigter, och utom hans krigståg emot Sverige lefde han i fullkomlig sämja med sina grannar. Men förmånerna af denna fredliga regering voro icke lika för Norrige. Detta Rike, aflägset ifrån Regeringens hufvudsäte, kände alla de olägenheter som uppkomma genom den styrandes frånvara, och Konungens inskränkta makt, som gjorde honom allt för mycket beroende af Danska Rådet, bidrog
